fredag 16 januari 2009

Lön för mödan :)



Kikade in en sväng på SPHK Södras hemsida och vem var där på bild om inte huskyklubben och tomten! Det var ju roligt, hehe! Läste sedan lite om DM och det visade sig att vi kom trea i vår klass! Well, vi kom ju faktiskt sist, men det var bara tre ekipage från södra så där var vi, på bronsplats :D Det känns ju lite roligt att kunna skryta med som tröst för att det gick så extremt dåligt, hehe!

Motivationen sätter gränserna...



Jag vaknade när David steg upp i morse och blev plötsligt väldigt sugen på drag. Vattnade Iss, sov en timme till och så åkte vi ut en sväng! Han är så osäker, min Isse-pojke, och det är vår största svaghet när det gäller drag. För ett tag sen bestämde jag mig för att börja köra lite dragträning runt i stan, för att han ska vänja sig vid att jobba fast det händer många saker omkring. Sagt och gjort, idag körde vi ett varv runt stan! Det gick långsamt men sakta framåt förbi människor, barnvagnar, traktorer, hundar, fåglar, trafikerade vägar och vatten. Det gick jättefint, enda ordentliga stoppet var när en läskig farbror och hundra fiskmåsar stod mitt i vägen :).

Jag tänkte prova köra två och en halv mil, men efter en och en halv började motivationen sina. Iss motivation alltså. Då är det inte mycket mer än att åka hem, och så gjorde vi. Det är lustigt det där med motivation, en klok farbror sa en gång att det man behöver träna mest med en draghund är motivation, finns den väl där så är det inga problem att få upp konditionen på den. Så är det nog med det mesta egentligen. Om man är motiverad kan man göra precis vad som helst egentligen, övervinna så otroligt mycket mer än man kan om man inte har det. Jag ska nog se till att jobba lite mer på motivation, även på mitt eget arbete!

Hittade en bild i kameran från när min kära syster hjälpte mig färga håret. Nu kommer min mamma att få dåndimpen, det är oändligt många år sedan jag hade en hårfärg som inte var svart, röd eller extremt blekt! Ps. det är nästan min naturliga...

torsdag 15 januari 2009

Slappa, so what?!



Efter att ha haft ett och ett halvt extremt stressigt år, så har nu någonting hänt. Eller, det hände väl inte helt av sig själv. Jag satte aktivitetsstopp för mig själv frampå hösten och tackade nej till allt nytt som dök upp. Samtidigt hade jag en rejäl genomtänkare kring hundarna och slutade blogga om dem. Själva bloggandet var först mest en dagbok för mig, men blev sedan en press att prestera hela tiden. Jag ville hitta tillbaka till glädjen med hundarna. Som ett tredje steg i mitt försök att rädda mig själv från magsår, åderförkalkning och en för tidig död, ändrade jag min inställning till mitt arbete.

Så nu sitter jag här och har plötsligt en så kallad "fritid". Jisses... Vad gör man med en sådan? Julsemestern var väldigt skön ett tag men började sedan bli väldigt långtråkig. Min förkylning och hemmavistelse blev inte bättre, även om jag har försökt kompensera genom att hålla på med Siberian Husky dagarna. So tell me: Vad fasen sysslar man med när man har en "fritid"?

Den här gången får det duga med en god bok och ett avsnitt av världens bästa tv-serie, Alias. Apropå vilket; Sydney Bristow är en av mina största idoler och läromästare i att ha ett vanligt liv (eeh, låter det konstigt, hon är ju en hemlig agent - nej förresten hon är två hemliga agenter). Jodå, hon är en utmärkt läromästare i att hantera känslor, konflikter, vara sig själv i alla situationer och stå för det. Nu ska jag ta reda på vad hon gör när hon har långtråkigt. Jag skulle tippa att hon tänder några ljus, dämpar belysningen, sätter på lite lugn musik och sätter sig för att studera någonting som absolut inte går att förstå sig på. Jag ska göra detsamma sånär som på att jag inte har någon lugn musik utan en wow-spelande sambo som vackert babblar om dkp, loots, enchanting, bögeri, healing och mounts i bakgrunden.

Back in business...



Jag har, snabbare än någonsin, blivit frisk från dunderförkylningen som drabbade mig i måndags. Känns fint att vara på gång, alive'n'kickin´! Den tråkiga sjukdomstiden tillbringade jag framför datorn (den vakna tiden) och fixade med Siberian Husky dagarna. Det mesta har gått i lås, bara ett par korta informationstexter kvar innan vi kan gå ut med årets program! Nu väntar vi bara på att få klart med domännamn och webhotell, vilket ska ta ett par-tre dagar. Kolla in sh-dagarna.se nästa vecka! Bilden ovan är ett smakprov!

Körde en sväng med hundarna i morse, med Monika och Spiken. Baby sprang med dem och vi körde enspann, jag och Issen. Det blev mer mental träning än fysisk den här gången, många möten med människor och hundar och många omkörningar, ljudliga maskiner, barn m.m. Bra träning för Issen som behöver lära sig att vara trygg i sin position. Det var perfekt väder, strax under nollan och ett tunt lager snö så vi kunde kört långt men gjorde inte det. Kanske på söndag? Längtar efter att knäcka två-och-en-halv:an!

Idag blir en skön dag på jobbet. Skön på så sätt att deadlinen för listorna är passerad så det är ingenting som behöver göras i panik. Jag hoppas få lite tid att förbereda kommande arrangemang så jag inte behöver panika över dem när de väl inträffar!

Jag hade sjukt tur idag förresten. Det är sånt här man ska komma ihåg de dagar när allt går fel! Jag åkte iväg och tränade hundarna utan att ta med mig lägenhetsnycklarna. När vi kom tillbaka till bostadsområdet skulle jag köra runt lite och träna höger och vänster. När jag var på väg bort ifrån lägenheten hörde jag Davids nycklar och stannade. Han var på väg till jobbet! Vi sa hej då och när han gick vände han sig om och frågade:
- Du har väl nycklar?
Inte hade jag det, inte! Och tänk om jag kommit några minuter senare, tänk om han inte hade frågat, tänk om..... Jag hade riktigt bra flyt!

Slutligen så har vi bokat ett boende till SHAM-draget 14-15 februari. Rummet har fyra bäddar men vi är bara två. Säg till om du vill följa med! Jag tror tyvärr inte att vi får ha fler hundar med oss, men två till personer är helt ok.

tisdag 13 januari 2009

Låt den rätte komma in...


Jag såg en film häromdagen. Låt den rätte komma in. Den filmen var en väldigt speciell upplevelse! Såg att den fick guldbaggar för bland annat manus, regi och foto. Jag skulle vilja ge den en guldbagge i "att få människor att vilja ha ett barn öppenhet, om att världen ser ut olika ur olika ögon och att kärleken inte skyr några gränser". Tycker du om vampyrfilmer, skräck och action ska du se någon annan film. Tycker du om drama, ömhet, stillsamma bilder och minnen från åttiotalet är den här filmen någonting du aldrig kommer att glömma.

Jag är hemma idag iallafall. Hann klart med det viktigaste igår så nu har jag tid att vara sjuk... Det är alltid lite långtråkigt så jag har laddat dvd:n med Alias och satt mig i soffan med en vattenflaska och en ny toarulle. Längtar till David kommer hem med nässpray!