måndag 28 september 2009

Diva (har uppdaterat så hela filmen är med!)


Nu har underverket äntligen kommit hem! Hade förväntat mig en kaosartad tillvaro men jösses vilken väluppfostrad valp vi har fått hem. I stort sett rumsren, sover om nätterna och supermotiverad att träna! Ja ni förstår väl kanske att det inte finns mycket tid till att blogga numera, dessutom ligger kablarna i tryggt förvar i
soffan...

Här kommer också en liten minnesbild till framtiden!


Diva 9 veckor

söndag 13 september 2009

May I present...

May I present... Krutpaketet Diva!!! Jag åkte upp till Lugnvik för att träffa Kinoo-Robert av Vargevass kullen. Var helt förväntanslös, ville träffa valparna för att se om det kanske var någon där som passade mig. Och visst var det det! Krutpaketet Diva fångade mig som en stormvind. Så nu får jag plågas i två veckor innan hon får flytta hem till oss....

tisdag 8 september 2009

Årets sista officiella...




Nu har Jörgen lagt upp filmerna från Eslöv, så varsågod! Och visst, det är bara att konstatera. Även om Iss inte tar slalomet - och är försiktig på balansen - är det ändå en helt annan attityd han har på banan nu. Det ska bli spännande att se vad veckoträning och vintervila kan göra med honom!

måndag 7 september 2009

Fullt ös, medvetslös!!!


Såklart lyckades vi pressa in ett dragpass innan dagens agilitykurs! Lånade Bus igen och jäklar så det gick. Hon är racerduktig och drar upp farten rejält. Tack så himla mycket, Tobias, för att vi får låna henne!

En annan sak, vi gick ju agilitykurs idag. Det gick så bra! Två gånger lyckades jag så bra med handlingen och fick in honom så fint att jag bara skrek rakt ut. Hihi!! Dessutom avslutade vi med att Issen gick runt och hälsade på alla och bara viftade på svansen och var sådär allmänt underbar. Vilken lycka att ha en sådan hund!!

Härliga helg!


Fotograf: Tomas Szabo

Vilken fin avslutning på tävlingssäsongen! För första gången i livet har vi tävlat mot andra huskies! Det var så roligt, att ha ett gäng små spetsöron där i tältet, att gå omkring tillsammans med andra likadana. Att vara ett gäng. Det var roligt! Svårt att beskriva, men ta med dig din vallhund och åk på draghundtävlingar i fyra år så kommer du förstå känslan, hihi!

Loppen gick över förväntan bra, Issen var MED mig på ett helt annat sätt än tidigare. Banorna var väldigt lätta och bjöd på många framskick - och Issen tog dem med buller och bång! Ett enda tillfälle där han tvekade och började se sig om, i övrigt var han helt med och jobbade kanonfint. Slalomen gick inte den här gången heller, men jag tycker mig se en lösning i sikte. Sista loppet tog han de tre sista pinnarna i slalomet, och det var med full fart. Härligt!

Tack Eva för en härlig helg, god mat och trevligt sällskap! Grattis Jörgen till första agilitypinnen! Nu får huskisarna se upp där ute :)

Träningsperioden är också slut och jag måste erkänna att jag inte har varit väldigt ambitiös. Har knappt tränat alls. Det är vintern som börjat hägra, den kyliga luften vrider om mitt sinne att längta efter vind i håret och skogsluft istället för fotbollsskor och tighta svängar. Vi har börjat träna så smått och jag ser redan fin effekt på Issens motivation! Nästa agilityträningsperiod kommer inte förrän framåt maj, när det blir för varmt för drag och det börjar klia i fotbollsskorna igen :) Fram till dess blir det vår agilitykurs och ridhusträning en gång i veckan. Det räcker som miljö- och handlingsträning mellan dragpassen.

Det är lustigt hur världen omkring en kan ha en avsikt. Baby har börjat streta emot väldigt mycket när vi cyklar nuförtiden. Jag blir osäker och undrar om hon har ont eller om det är det gamla vanliga jag-vill-faktiskt-lukta/kissa/vädra/hälsa humöret. Men samtidigt som hon stretar allt mer, har människor omkring mig pratat om muskler. En kastar boll, en låter hunden leka, en går offroad i skogen och alla säger de samma sak; de blir överraskade över hur mycket muskler hundarna har byggt av den till synes lilla träningen. Jag tar det som ett budskap; det är dags att växla träning med Baby också. Det måste inte absolut vara cykling eller simning. Skogspromenader och lek kan mycket väl fungera som komplement.

En sista reflektion som jag fick av Eva igår. Issen GÅR passgång. Jag har många gånger funderat på vad det är för gångart han har egentligen, han går inte så rent passgång att det är lätt att se. Nästan någonting mitt emellan. Jag har väl intalat mig själv att det är skritt så jag ska slippa bekymra mig. Gillar inte när hundarna går passgång, för mig är det ett tecken på problem med kroppen. Eva sade att Issen går passgång och det är ju helt sant. Hon sade dessutom att det är vanligt att passgångare blir väldigt kraftiga runt midjan och där kom förklaringen på det också! Issen är ju alldeles för rejäl kring midjan och är ofta väldigt spänd just där.

Samtidigt gör sig hösten påmind på min våg. Jag har en förmåga att lägga på mig några kilo varje vinter. Det är klart att jag rör mig mindre när jag sitter på cykeln bakom rejsande hundar, än när jag springer agilitybanor hela dagarna. Dessutom så blir jag lustigt nog alltid väldigt hungrig på hösten och vintern. Så jag behöver helt enkelt börja motionera.

Imorse under morgonpromenaden så provade jag mig fram hur vi ska gå för att Issen inte ska gå passgång. När vi gick långsamt var det nästan hopplös, men däremot när jag spände musklerna och riktigt power-walkade så travade han på jättefint. Två flugor i en smäll alltså! Issen får vila midjan och gå ordentligt - jag får motionera så jag svettas och håller igång lite även på vintern! Weee!!

onsdag 2 september 2009

Snart kommer hösten....!!!



Ombytlig som jag är, börjar jag bli riktigt trött på agilityn. Det ska bli skönt att trappa ner med träningen till en gång i veckan och börja lite mer med DRAGET! Längtar jättemycket efter snabba skogsrundor med isande vind och arbetande hundar. Har börjat så smått med motivationsrundor för Issen. Förra året körde vi mycket tungt och långsamt och visst blev han ruskigt stark men han hängde inte med de andra riktigt. I år har jag lagt om strategin till korta roliga snabba rundor med mycket belöning och glädje - helt enligt mina nya insikter i agilityn! Jag vill att han bara ska älska att springa på i full fart! Vi har ju ingen brådska det här året utan kan gott använda hela säsongen till motivationsarbete.



Agilitysäsongen börjar som sagt närma sig sitt slut. Vi avklarade vår första officiella tävling för ett par veckor sedan och jag kan konstatera att det går framåt, sakta men säkert. Detta lopp var det bästa under dagen, Issen är fortfarande mycket berörd över miljön, men titta noga på de två sista hindrena, så får du en glimt av hans riktiga jag - med fart och fläkt! Vi har en tävling kvar i år, i Eslöv nu i helgen. Jag känner att det får räcka med det. Vi kommer fortsätta kursen i höst och vinterträna i ridhus med massa människor och hundar. Det, tillsammans med att Issen får fylla tre och mogna ännu mer under vintern, hoppas jag kan hjälpa honom en del med miljöträningen.

Jag träffade världens underbaraste söta tikvalp i helgen. Tolga. Hon fick mig att komma på nya tankar angående valpköp. Det kanske finns fler alternativ? Jag känner mig iallafall mer öppen nu, det kanske inte måste vara omöjligt detta med valp ändå. Det är ingen brådska och jag kan ta tid på mig att fundera hur jag vill ha det, men det kanske inte absolut måste vara av mina favoritföräldrar. Den som lever får se!