Skruttgumman Baby har varit dålig i kroppen hela agilitysäsongen. Jag har fått massera före och efter varje agilitypass för att hålla henne i form, musklerna har stelnat och jag har märkt att ryggen har blivit rejält mycket svagare. När Issen blev klar med sin mentala utredning och jag fick ekonomi till att ta itu med nästa hund, åkte jag till Norsholm med Baby. Efter röntgen kom vi fram till att hon inte har några höftfel (min största farhåga) men att hon har fått en skada på en kota nära höften. Skadan har gjort att kotan har bildat brosk som i sin tur trycker på diskarna. Det betyder att en belastning på ryggen kan göra att en disk spricker och det blir diskbråck..... Läskigt!
Genom en enkel operation kan brosket tas bort och hon kan bli helt återställd. Men först måste vi se närmare på hur det egentligen ser ut. Vi väntar på tid i Strömsholm för magnetröntgen. Alternativet, om det inte går att operera, är ett liv där hon inte får göra hastiga rörelser eller belasta ryggen på något annat sätt än bara i lugn och ro. Som tur är fungerar det att köra drag, det sträcker ut och stärker ryggen, och Baby har börjat gilla det! Så om hon blir agility-pensionär blir det istället drag och viltspår för henne. Men drömmen är ju givetvis om hon blir helt återställd och får tävla igen!
