tisdag 16 november 2010

Vecka 44 & 45; Tävling och nya harmoniska steg

Det är någonting som har lossnat i träningen just de här senaste veckorna. När jag vågade börja byta lite positioner på hundarna i spannet är det som att de, var och en, har påbörjat en positiv utveckling. Det liknar ingenting jag någonsin upplevt förut. Hundarnas jobb sinsemellan gör att de stärks och blir bättre. Jag har knappt ett finger med i spelet utan står som en åskådare och ser dem ta steg för steg framåt.

Busan har fortsatt som ledarhund och går längst fram stora delar av vår träning. Då och då blir hon lite disträ, precis på samma sätt som Diva, och får då förmånen att gå bakom och jaga en stund för att vila hjärnan. Hon verkar trivas väldigt bra i vår flock, bor ute med de andra tjejerna om dagarna och ligger i soffan nattetid. Vinterpälsen har börjat komma och jag vet inte om det är muskler eller hull men lite rund har hon allt blivit!

Sedan förra helgens tävlande, har jag blivit grymt biten. Det är som att det har blivit en helhet nu, att cirkeln är sluten. Under min agilitytid med Baby var tävlandet så prestationsinriktat. Jag hade inte samma självdistans och tänkte inte på samma sätt på den tiden. Ett par års tävlingsuppehåll med fokus på annat, har tydligen förändrat saken. Men först ska jag berätta om tävlingen förra helgen.