Idag är grymmaste konferensen på länge. En heldag om genetik och avel på hund. Jag är anmäld, men har i sista sekunden bestämt mig för att inte åka. Den här veckan har varit sådär som veckor inte får lov att bli. Jag har flera dagar tagit in hundarna en kortis vid tio-elva hugget på kvällen bara för att få träffa dem alls. Tidigare än så har jag inte varit hemma.
Igår skällde jag ut Issen fyra gånger under dragrundan. Jag klarade inte av att se nyanserat på världen. En produkt av utmattning, slarv med mat och sömn under många dagar. Jag skäms och önskar att han ska förlåta mig. Hundar är oftast alltför generösa med sin kärlek. Han skulle nog egentligen behövt en rejäl ursäkt, frukost på sängen och en massage för att släta över det som hänt. Nu verkar han nöjd med en puss på nosen och lite klapp. Men idag stannar jag hemma och vilar upp mig för att förebygga fler utbrott. Hundarna förtjänar en matte som går att lita på.
Bra val, ta hand om dig!
SvaraRadera